Vad är KBT

KBT – Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en typ av psykoterapeutisk behandling som hjälper patienter/klienter/kunder att förstå de tankar och känslor som påverkar deras beteenden. KBT används ofta för att behandla ett brett spektrum av sjukdomar som fobier, missbruk, depression och ångest.

Kognitiv beteendeterapi är i regel kortsiktig till sin karaktär (upp till cirka 20 ggr) och inriktade på att hjälpa kunder hantera ett mycket specifikt problem. Under behandlingen, lär man sig attidentifiera och förändra destruktiva eller störande tankemönster som har en negativ inverkan på beteendet.

Det underliggande konceptet bakom KBT är att våra tankar och känslor spelar en grundläggande roll för vårt beteende. Som exempel kan personer som tillbringar mycket tid med att tänka på – planet som kraschar, olyckor på landningsbana och andra flygkatastrofer upptäcker sig att undvika flygresor. Målet med kognitiv beteendeterapi kan då vara att lära personerna att samtidigt som de inte kan kontrollera alla aspekter av världen omkring dem, så kan de ta kontroll över hur de tolkar och hanterar saker i sin omgivning.

Kognitiv beteendeterapi har blivit allt populärare på senare år inom psykisk hälsa och professionella behandlingar. Eftersom KBT är ett kortsiktig behandlingsalternativ sägs den ofta vara kostnadseffektiv.

KBT har också empiriskt stöd och har visat sig effektivt hjälpa patienter att övervinna en mängd olika maladaptiva beteenden. M.a.o. något i personens beteende som har negativa konsekvenser för dennes anpassning eller annat i miljön eller hos individen själv som försvårar för denne att hantera situationen konstruktivt.

Komponenterna i kognitiv beteendeterapi

Människor upplever ofta/ibland tankar och känslor som förstärker eller förvärrar felaktiga föreställningar. Sådana föreställningar kan leda till problematiska beteenden som kan påverka många livsområden, inklusive familj, romantiska relationer, arbete och privatliv. Till exempel kanen person som lider av låg självkänsla uppleva negativa tankar om sina egna förmågor eller utseende. Som ett resultat av dessa negativa tankemönster, kan den enskilde börja undvika sociala situationer eller minska möjligheterna till avancemang på jobbet eller i skolan.

För att bekämpa sådana destruktiva tankar och beteenden, börjar en kognitiv beteendeterapeut genom att hjälpa kunden att identifiera de problematiska föreställningarna. Detta stadium, s.k. funktionell analys, är viktigt för att lära sig hur tankar, känslor och situationer kan bidra till beteenden. Processerna kan ibland uppfattas som svår, särskilt för patienter som kämpar med introspektion, men det kan i slutändan leda till självinsikt och insikter som är en viktig del av behandlingsprocessen.

Den andra delen av kognitiv beteendeterapi fokuserar på de faktiska beteenden som bidrar till problemet. Klienten börjar lära sig och träna nya färdigheter som sedan kan tas i bruk i verkliga situationer. Till exempel kan en person som lider av drogberoende börja träna nya ”coping” färdigheter och repetera(r) sätt att undvika eller hantera sociala situationer som skulle kunna utlösa ett återfall.

I de flesta fall är KBT en gradvis process som hjälper en person ta inkrementella steg (att man delar in ett projekt i flera delar) mot en beteendeförändring . Någon som lider av social ångest kan börja med att helt enkelt föreställa sig själv i en ångestframkallande sociala situation. Därefter kan kunden börja öva konversationer med vänner, familj och bekanta. Genom att successivt arbeta mot ett större mål, tycks processen mindre skrämmande och mål lättare att uppnå.

Användning av kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi har använts för att behandla människor som lider av en mängd olika sjukdomar/tillstånd, bland annat ångest, fobier, depression och missbruk. KBT är en av de mest utforskade typer av terapi, delvis eftersom behandlingen är inriktad på mycket specifika mål och resultat kan mätas relativt enkelt.

Kognitiv beteendeterapi är enligt en del internationell forskning oftast bäst lämpad för personer som är bekväma ed introspektion. Introspektion är systematiskt observation av egna tankar, känslor, osv.

Det är en vanlig metod inom den klassiska psykologin men har ifrågasatts av behaviorismen som hävdar att endast iakttagbara och registrerade fenomen kan vara objekt för vetenskaplig forskning.

För att KBT skall vara meningsfullt bör  den enskilde vara beredd och motiverad att ägna  tid och ansträngning att analysera sina tankar och känslor. En sådan självanalys kan vara svår, men den är ett bra sätt att lära sig mer om hur ens eget tillstånd påverkar mitt beteende. Kognitiv beteendeterapi är likaså väl anpassad för människor som söker ett kortsiktigt behandlingsalternativ som inte kräver farmakologisk behandling. En av de största fördelarna med kognitiv beteendeterapi är att den hjälper individer att utveckla det som kallas coping/ bemästrande av beteenden som kan vara användbara både nu och i framtiden.

I sammanhanget kan man inte undvika att nämna den kritik som har riktats mot synpunkten att bara för att någon blir medveten om vissa icke konstruktiva tankar inte  automatiskt leder till att det går att sluta att ha dem.

Det är viktigt att notera att KBT inte bara innebär att identifiera dessa tankemönster. Metodiken är inriktat på att använda en rad olika strategier för att hjälpa individerna att övervinna dessa tankar. Sådana strategier kan förutom fokuserad KBT även omfatta rollspel, avslappningstekniker och mentala distraktioner.

Referenser

British Association för Beteende-och kognitiv Psykoterapi (BABCP) Kartläggning psykoterapi.